Alexandra, som själv miste sin far som barn, skriver så här:
Du har förlorat någon och förvirringen är stor. Frågorna väller upp inom dig - den första frågan du kanske ställer är: Vad händer nu då? Denna följs av en massa - Varför, men alla svaren är långt borta. När du sitter i din ensamhet med en anklagande röst inom dig som säger, “jag kunde ha gjort mer”, är det viktigt att du kommer ihåg att inget av det som hände är ditt fel.
Av egen erfarenhet vet jag att det varken var mitt eller mammas fel att pappa valde att ta sitt eget liv. Han har mått dåligt länge och han försökte dölja det utan att söka professionell hjälp. Det fanns inget jag och mamma kunde göra för att få honom att må bättre.
Det viktigaste just nu är att du tar dig genom den sorgeperiod som krävs för att så småningom kunna bearbeta det som har hänt. Det är ingen lätt uppgift men med hjälp kommer du att ta dig genom det. Var inte rädd för att prata med någon, ställa frågor eller bara gråta ut.
“När Alexandra Lundsten var åtta år fick hon veta att hennes 33-åriga pappa hade dött. Då sa man att han hade dött av en sjukdom, men när hon var 19 år fick hon veta att han i själva verket begick självmord. Idag berättade hon om sin historia för oss.”
Lyssna intervjun med Alexandra som förlorade sin pappa i självmord när hon var 8 år.
Sveriges Radio Metropol (FM Stockholm 93,8) den 6 maj kl.16.03-18.00
Många barn och ungdomar som mår dåligt söker hjälp på nätet. Men de vuxna i barnens närhet klarar inte av att ge det stöd de vill ha, i stället hjälper barnen ofta varandra. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Bris.
Här publicerar vi personliga berättelser och tankar om sorg. Har du mist någon i självmord? Skriv gärna till oss om du vill dela med dig av dina erfarenheter.
Så här delar Alexandra Lundsten med sig av sina erfarenheter av sorgearbete. Hennes pappa tog sitt liv när hon bara var 8 år gammal, för mer än 20 år sedan:
“Att möta sin sorg
Lika mycket som att vi är olika individer - bearbetar vi vår sorg på olika sätt. Det finns inget rätt eller fel sätt att göra det på och man ska aldrig jämföra sig med någon annan. Kön och ålder utgör en stor skillnad - män håller det hela mer inom sig och kvinnor tvärt om. Vi hanterar tragedi olika. Oftast pratar kvinnor om sina känslor och upplevelser och det gör att de kan känna lättnaden i “att prata av sig”. Män gräver ner sig i sitt arbete men det betyder inte på något sätt att de inte bryr sig eller att de tar situationen lättare. Vi är bara olika.
Det är minst lika stor skillnad på hur barn, tonåringar och vuxna hanterar en krissituation.
Barn behöver med det samma tas hand om av den trygghetsingivande föräldern och få svar på sina funderingar och frågor. Dessa ställer de ofta med en öppenhet på ett enkelt sätt och de behöver ett lika enkelt och öppet svar tillbaka. Vi får aldrig glömma att även små barn förstår mycket mer än det de ger sken av!
Öppenhet och ärlighet ger trygghet i det inre kaoset.
Tonåringar förstår sig bättre på ordet självmord med det betyder inte att de kan hantera sorgen bättre. Det är inte konstigt om man som tonåring hamnar i ett läge där man bara vill bli omhållen och tröstad när sorgestunden är som starkast.
Det råd jag kan ge dig av egen erfarenhet, oavsett kön eller ålder, är - att PRATA!
Prata om det som trycker inom dig så mycket du orkar när som helst du känner behov av det. Det finns alltid någon du kan hitta tryggheten hos, den som lyssnar och tröstar. En familjemedlem, en vän, t o m en “främling” med samma erfarenhet.
Att läsa om självmord ger också en viss förståelse som kan kännas lättande.
Skriv av dig! Hitta ett sätt som får dig att möta och hantera din sorg på bästa sätt.
Möter du bara tystnad och förnekelse från omgivningen, ge dig inte, det finns alltid någon som får dig att inte känna dig ensam.
Idag finns det Internet, organisationer och stödgrupper på olika håll i landet. Sök dig dit och prata med de som känner igen dina tankar och känslor. Och vill du bara lyssna - så går det också jättebra. I dessa grupper är man aldrig tvingad till att prata.
Det viktigaste är att du gör det som känns bäst för dig! Det är det som får dina sår att läka…
… även om ärren aldrig försvinner.”
Välkomna till årsmöte med den nybildade föreningen
FOKUS på Unga i Sorg
Forskning och Kunskap om Unga Suiciddrabbade
– mötesplats och kunskapscenter för unga i sorg
Har du mist någon i självmord?
Det finns vuxna som bryr sig!
Föreläsare är professor Stefan Einhorn som ska tala om medmänsklighet
Datum:
Måndagen den 20 april 2009, kl. 18.00-20.30
Var:
Norra Stockholms psykiatri, S:t Görans sjukhus,
Vårdvägen 3, Föreläsningssalen, - 1 trappa
Ingen föranmälan, begränsat antal platser FRI ENTRÉ
Vid frågor kontakta föreningens ordförande: Ullakarin Nyberg, ullakarin.nyberg(at)ungaisorg.se
Eller någon av styrelsemedlemmarna: Lasse Berglund, lasse.berglund(at)ungaisorg.se Anneli Silvén Hagström, anneli.silvenhagstrom(at)ungaisorg.se Rossana Pettersén, rossana.pettersen(at)ungaisorg.se Gabriella Varga, gabriella.varga(at)ungaisorg.se
